Maska mera på jobbet?

Den

Mer...

Dela inlägget


Maska_mer
Då var racet mot sommaren igång. Det är nu du ska jobba smartare, bli effektivare och ge allt varje minut på jobbet. Eller?

Det var när han lämnade sin son på en hockeyträning klockan tre på eftermiddagen som arbetsvetenskapsforskaren Lars Ivarsson började fundera. Hela läktaren var full med föräldrar som – egentligen – borde befinna sig på jobbet den tiden. Om vi tycker att det är okej att smita från jobbet för att lämna barnen på träningar, vad mer tycker vi är helt okej privata saker att göra på arbetstid, undrade han. En hel del, visade det sig.

Lars Ivarsson

Lars Ivarsson

– Man skulle kunna säga att allt privat som går att göra på jobbet, det gör folk på jobbet. De surfar, svarar på sms och ringer privata samtal. De skriver ut inbjudningar på skrivaren, springer till bankomaten och hämtar pengar och de går på husvisning. De tvättar täcken i arbetsgivarens tvättstuga, åker med bilen på service och tar barnen till tandläkaren. Eller ishallen.

Vad är 100%?

Det är nu det är lätt att förvänta sig att forskaren ska skaka på huvudet och säga något om att det minskar effektiviteten på våra arbetsplatser, och att detta genast måste upphöra. Men det gör han inte. Han tycker gott att vi kan fortsätta. Och istället fundera över de senaste årens ledord: effektivitet, lean och slimmade organisationer.

– Det har skett en intensifiering av arbetslivet på alla plan. Med den fina retoriken heter det att vi ska jobba smartare, men det betyder egentligen att vi ska få ut mer med mindre resurser. Chefer kan muttra om att det är för mycket ”luft i systemet”, men vi behöver den luften, säger Lars Ivarsson.

Han ifrågasätter uppfattningen om att en anställd idag ska vara fullt sysselsatt hela sin arbetstid. För hur mäter man vad som är 100 procent? Om du står vid ett band och monterar backspeglar på bilar dagarna i ända, är det kanske full sysselsättning att lyckat hålla bandets tempo hela arbetsdagen. Men så fort jobbet börjar handla om kreativitet eller problemlösning blir det svårt.

– Om jag som forskare har en bra dag kan jag till exempel skriva en stor del av en artikel. Andra dagar kommer jag nästan ingen vart. Och en del dagar raderar jag allt jag skrev dagen innan. Betyder det att jag jobbade 0 procent den dagen då?

Vi maskar, grovt räknat, av fyra anledningar, visade det sig när Lars Ivarsson och hans kollega Patrik Larsson i sin studie intervjuade 19 anställda och 20 chefer om hur, vad och varför de gjorde privata angelägenheter på jobbet:


 

1. Återhämtning – vi tar en paus för att vi behöver vila från uppgiften vi har. Några jobb är fysiskt utmattande, några gör oss trötta mentalt, andra uttröttar oss socialt.

– Ytterligare andra kan göra en emotionellt utmattad. Jag pratade till exempel med en socialsekreterare som berättade att hon omöjligt kunde gå från ett möte med en klient till ett annat. För henne fyllde en stund med Facebook mellan mötena nästan en självterapeutisk funktion, säger Lars Ivarsson.

2. Nödvändighet – när vi måste gå till tandläkaren, ringa försäkringsbolaget, eller hem och möta rörmokaren. Den här anledningen har mest acceptans hos omgivningen, eftersom det står klart att den som smiter från jobbet inte gör det för skojs skull.

3. Nöje – ja för ibland är det bara roligare att kolla youtube-klipp än att jobba.

4. Social samvaro – vi återhämtar oss genom att umgås med andra människor, genom att snacka skit med en kollega till exempel.


 

Vi gör alltså en mängd olika privata saker på jobbet, och vi är bra på att rättfärdiga våra handlingar.
– Man skulle kunna säga att vi har ett väl utvecklat kompensatoriskt tänkande, vi tänker ut långa kedjor av hur kompensationen ser ut och varför vi har rätt att göra annat: ”Eftersom jag inte var med och fikade idag har jag 2 x 20 minuter att göra något eget för.” ”Eftersom jag ska jobba kväll nästa vecka, och kvällstid är mer värt än dagtid så kan jag ta eftermiddagen ledig idag.”, osv.

Ett annat sätt att rättfärdiga maskande för oss själva är att vi tänker att det ändå inte finns något annat att göra. Kanske en arbetsuppgift är slut eller butiken man jobbar i inte har några kunder för tillfället. Då kan Facebook vara det enda vettiga att ägna sig åt. Ett tredje accepterat sätt verkar vara skrivkramp, att man helt enkelt kör fast i sin arbetsuppgift och måste ta en paus för att komma vidare.

Att personalen ägnar sig åt privata angelägenheter en del av arbetstiden är alltså inget arbetsgivarna ska uppröras över?

– Nej, de har mycket att förlora på att börja kontrollera sina anställda allt för hårt. Människor som känner sig övervakade kommer antingen börja ta sig friheter i ren trots mot chefen, eller så kommer de att säga upp sig. Friheten däremot, och förtroendet för att man uträttar sitt arbete på bästa sätt trots pauser, ger lojalitet, engagemang och mindre personalomsättningar.

Finns det något som förvånar dig i studien?

– Att de vi intervjuat pratat så öppet om sitt maskande på jobbet, de allra flesta av oss vill ju vara goda arbetstagare, och borde egentligen försöka dölja att de smiter undan. Men det gör de inte.
Så skrattar han till och berättar om ett fall där en kvinna ändå vägrade erkänna att hon gjorde något annat på jobbet än att jobba.

– Jag frågade vad hon gjorde om hon till exempel fick ett privat sms under arbetsdagen. Då svarade hon att hon gick till hissen, åkte tre trappor ner, stämplade ut, svarade på sms:et, stämplade in och åkte upp till kontoret igen. Det tror jag mer är ett sätt att framställa sig som en lojal arbetare än att det skulle ha hänt i verkligheten, säger Lars Ivarsson.